Från början till slutet
13 år senare…
”Vi har blivit antagna till Alice-akademin!” sa Aya glatt,” Jippie!” Sa alla sedan samtidigt.Miharu, Miharu och Yukiko rodnade alla tre, och gick sedan in på sitt gemensamma rum, som de delade med Aya, Yuki, T.J., Shigure, Aido, Kaname-sama, Kaname-kun, Eumpa, Momiji, Zero, Akito, Dark, Yugi, Eniwa, Yura, Hatori, Haru, Ritsu och några fler. ”Åååh!” sa Miharu ”Aya är bara såå snygg! Så söt!” ”Jag är lite rädd för dig just nu Miharu…” sa Matsuyama. ”Äh! Lägg av!” sa Miharu och smällde en kudde i ansiktet på henne. ”Miharu, allvarligt, jag håller med Matsuyama! Du borde starta värsta ’snuskklubben’!” sa Yukiko retsamt. ”Meh, nu får ni sluta! Bara för att jag gillar honom så behöver ni inte hålla på såhär!” sa Miharu irriterat, ”Men Miharu! Du är ju kär i alla killar på hela barnhemmet!” sa Matsuyama. ”Inte alla! Inte Bertil!” sa Miharu och fingrade på sin pyjamas (tjejerna sover med flera killar i samma säng, skavfötters såklart, i brist på plats i det minimala rummet, vissa sover också i garderober). De hörde att någon gick förbi rummet, och fick panik ”Säg inte till någon om det här snacket! Särskilt inte Aya!” skrek Miharu hetsigt. ”Visst” sa de andra i kör. Dörren öppnades, och in kom Aya, i en jättelång tröja som han sov i. ”Eep!” sa Miharu, som alla vet gillade Aya. ”Betyder ’eep’ hej så, hej på dig med!” sa Aya. ”Du är konstig, vet du det?” sa Matsuyama, ”Ja, faktiskt.” sa Yukiko. ”Varför?” frågade Aya. Sedan så såg Aya och Miharu på varandra en lång stund, och bort efter det och sa ”Det är nog frukost nu, och jag är hungrig, ska vi gå?”. De sa det i kör, och rodnade. Sedan gick de och åt frukost. Vid frukostbordet satt Miharu bredvid Yuki, Matsuyama bredvid Aya och Yukiko bredvid Yura. Yukiko stirrade med en konstig blick på Yura, som skrämt stirrade tillbaka, de var inte alltid sams... ”Matsu, Yukiko är läskig!”(Matsu är Matsuyamas smeknamn) sa Yura, som inte ville bli stirrad på. ”Noobo!” sa Miharu till Yura, som i sin tur räckte ut tungan till henne(Noobo var Miharus alldeles egna ord för noob). ”Eniwa!” skrek Matsuyama. ”Vafan?!” hörde hon Eniwa ropa tillbaka, ”Jag sover!” skrek Eniwa. ”Latmask!” ropade Aya retsamt. ”Lägg ner!” skrek Eniwa.